Framtidsodlarna

Framtidsodlarna 30: Emma Granö-Ring

– Jag är optimist, för det kan väl inte bli värre än vad det har varit den här vintern!

Emma Granö-Ring tog nyligen, tillsammans med sin man Sebastian, över föräldrarnas växthus och Granös Grönsaker i Töjby, Närpes. De yttre omständigheterna har dock inte varit gynnsamma i starten. De skyhöga elpriserna tvingade paret, liksom de flesta andra växthusföretagare i trakten, att stänga växthusen för vintern.

Trots att frågetecknen fortfarande är många, ser Granö-Ring optimistiskt på framtiden. De byter packeri och kommer i april ut på marknaden med ett nygammalt sortiment. Också den egna gårdsbutiken är en stor möjlighet för Granös Grönsaker.

I det här avsnittet ställer vi oss frågan: Är förändringarna i växthusbranschen här för att stanna?

Framtidsodlarna 29: Oscar Sandén

– Vi är illa tvungna att hitta nya hållbara lösningar på vattenbristen.

För den åländske bär- och fruktodlaren Oscar Sandén har tre av de fem senaste säsongerna präglats av vattenbrist. Den extrema torkan har lett till att han och hans kollegor har tvingats ta till nödlösningar för att klara av bevattningen.

Nu vill man gå från nödlösningar till hållbara lösningar. Sandén planerar ett spännande projekt där han vill skapa ett eget ekologiskt kretslopp som återanvänder och renar avrinningsvatten från skog och åker. I bästa fall lyckas han även återanvända de näringsämnen som nu går till spillo med avrinningsvattnet.

I det här avsnittet ställer vi oss frågan: Hur kan vi kombinera ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar för den framtida vattentillgången inom jordbruk och trädgårdsodling?

Framtidsodlarna 28: Alex Melin

– Många äggproducenter har redan tvingats sluta och fler kommer det att bli.

Många äggproducenter står nu inför svåra vägval. De stora butikskedjorna fasar ut försäljningen av ägg från burhöns till förmån för ägg från frigående höns.

Alex Melin i Västerhankmo, Korsholm, fick ta över en gård med frigående höns. Trots att övergången till frigående höns är fixad är det en ständig kamp för att få produktionen ekonomiskt hållbar.

I dag får Melin cirka 10 cent per producerat ägg. För honom är försäljningen via den egna gårdsbutiken den stora ljusglimten.

I det här avsnittet ställer vi oss frågan: Kan de finländska konsumenterna även i framtiden räkna med att det finns inhemska ägg i butikshyllorna?

Framtidsodlarna 27: Mats Wikner

– Kom ihåg att söka hjälp i tid och våga prata med dina grannar om hur vi mår på riktigt!

För lantbruksföretagaren Mats Wikner i Kyrkslätt blev det tvärstopp för cirka fem år sedan. Han blev utbränd på grund av en anhopning av saker relaterade till jobb och familj. Sjukdomen ledde till att Wikner inte kunde jobba med fysiska saker på gården under ett halvt år.

För företagare tenderar tröskeln att söka om hjälp att vara högre. Så var det också för Mats Wikner. Han tänkte länge att han måste orka och han kände skam över att lida av psykisk ohälsa.

Nu är Mats Wikner tillbaka starkare och klokare. I det här avsnittet berättar han om den mörka perioden och om hur han fick livsglädjen tillbaka.

För personer som känner igen sig i Wikners berättelse kan vi rekommendera projektet Ta hand om bonden som erbjuder avgiftsfri hjälp med låg tröskel. Även Landsbygdens stödpersonnätverk har utbildat stödpersoner som erbjuder samtalsstöd. Mera info hittar man bland annat på slc.fi.

Framtidsodlarna 26: Tobias och Bjarne Mara

–Att inte utnyttja de resurser som redan finns känns ju enbart dumt.

Tobias och Bjarne Mara är pionjärer inom energiproduktionen. På den ekologiska gården i Korsholm har de sedan i somras en egen biogasanläggning. I stället för att värma byggnaderna med flis bryter reaktorn nu ned kogödseln och skapar biogas.

De ser en enorm potential i att använda mera biogas på våra gårdar, men som föregångare får de även tampas med en hel del barnsjukdomar med anläggningen.

Far och son Mara kan ännu inte säga hur snabbt den stora investeringen betalar tillbaka sig. I det här avsnittet berättar de varför den största vinningen med en biogasanläggning sannolikt syns i större skördar på deras åkrar.

Framtidsodlarna 25: Alexandra Wasström

– Oljehampan är klimatsmart för du kan använda alla delar av växten.

Alexandra Wasström i Snappertuna testodlade oljehampa som en del av sitt slutarbete för sina studier. Oljehampa har ett dåligt rykte speciellt på grund av att den är utmanande att skörda. Växten är grov och kan bli två meter hög. Det leder till att den lätt lindar sig i skördetröskan.

Samtidigt ger oljehampan relativt stora skördar av sina nyttiga frön och den tar själv kål på ogräset. 

Forskningen kring oljehampa är nu livlig. Kan växten bli ett nytt byggmaterial? Kan fibrerna börja användas mera i klädtillverkningen? Kan växten också användas som biobränsle?

I det här avsnittet avslöjar Alexandra Wasström plus och minus med att odla oljehampa i Finland.

Framtidsodlarna 24: John Häger

–Jag ser det som möjligt att vi producerar koldioxidneutral mjölk i Finland år 2035.

John Häger - på Rankens Ranch i Kovjoki, Nykarleby- är känd för att få en hög mjölkproduktion per ko. Han avslöjar att en av orsakerna till framgången är kvaliteten på det grovfoder korna äter.

Det här leder till ett positivt samband mellan en ekonomiskt och ekologiskt hållbar produktion. Grovfodret håller nere kostnaderna för kraftfodret och den höga produktionen leder i sin tur till lägre utsläpp per producerad liter mjölk.

Häger är den fjortonde husbonden på gården. Han vill inte vara den som kör ner verksamheten på gården. Tvärtom, han brinner för att utveckla den.

I det här avsnittet berättar han också varför alger kan vara en nyckelfaktor för att kunna producera koldioxidneutral mjölk år 2035.

Framtidsodlarna 23: Mickel Nyström

–Som skogsbrukare ser jag mig som en förvaltare av skogen för kommande generationer.

Mickel Nyström tog över Strömma Gård i Korpo år 2019. Ifjol valde han att FSC-certifiera sina skogar vilket innebär tuffare miljöbestämmelser för skogsbruket. Nyström bygger upp en helhet där rekreation för turister kombineras med ett hållbart skogsbruk.

Men hur väl lämpar sig den den karga åboländska skärgården för ett ekonomiskt hållbart skogsbruk? Och hur kan skogsbruket vara en del av lösningen på klimatkrisen - och inte en del av problemet?

I det här avsnittet berättar skogsägare och landsbygdsföretagare Mickel Nyström hur han vårdar skogen för att den ska må bra och finnas kvar att bruka också för kommande generationer.

Framtidsodlarna 22: Josefin och Dennis Norrback

–Det var inte självklart för någondera av oss att ta över gården, men tillsammans vågade vi ta steget.

Syskonen Josefin och Dennis Norrback tog över hemgården i Pjelax, Närpes och blev ekologiska fårproducenter i december 2021. Med sig i bagaget hade de varsin färsk examen från universitetet, Josefin som magister i lantbruksvetenskap och Dennis som ekonom från Hanken.

I det här avsnittet berättar de om plus och minus under det första året som ett företagande syskonpar. Hur gör de när de inte kommer överens? Och hur får de den ekologiska gården att även vara ekonomiskt hållbar?

Trots att de nyligen tog över gården är utvecklingen redan i full gång. Ett första steg var att börja ta tillvara ullen och sälja den till ett spinneri. I avsnittet avslöjar de att utvecklingen på gården inte kommer att stanna här. Tvärtom, den har just börjat.

Framtidsodlarna 21: Erik Perklén

–För mig går ekonomisk och ekologisk hållbarhet hand i hand.

Spannmålsodlaren Erik Perklén är känd för att få stora skördar på sina åkrar i Sjundeå. Bakom framgången ligger bland annat en tät kontakt med de forskare som analyserar växtligheten och tar fram nya sorter av utsäde. Han betonar att de nya lösningarna ska bygga på forskning och inte på sagor. 

Han ser att en lösning på både den ekonomiska och ekologiska hållbarhetskrisen inom lantbruket kan vara att få ut större skördar på samma areal utan att öka mängden gödsel och energi.

I det här avsnittet avslöjar han bland annat varför det är så viktigt att en spannmålsodlare ständigt vandrar omkring på sina åkrar.